Vilka normbrott accepterar barnpubliken?

Ett panelsamtal om barns förhållningssätt till normer, koder och traditioner inom scenkonst och berättande. I vilken grad influerar de vuxnas värderingar barnpubliken? Kan man tala om barnpubliken som progressiv eller konservativ? Scenkonstnärer och forskare samtalar modererade av skådespelaren Anna Wadström,i samarbete med Bodil Granlid och Teaterförbundet.

I samtalet vill vi utforska närmare: Vilka normbrott accepterar barnpubliken? Kan tex Pippi vara svart?

Påverkas barn av att aldrig se sig representerade på scen/i kulturen? Kan man dra några slutsatser om när barnpubliken konserverar traditionella koder och normer och när den inte gör det? Ser vi någon skillnad i ålderspannet? Vi funderar också på vilka normer som är svårast/lättast att bryta, i vilken grad vuxna influerar barnpubliken och om det kanske ibland är bra med normer. Vi vill också diskutera vilka koder som är osynliga och outtalade bland barn. Hur uttrycks upplevelsen av "normbrott" hos ett barn som ser en teaterföreställning? I ett större perspektiv ska vi försöka ringa in om och hur en förändring skett över tid och vad som kan tänkas vara våra dolda fördomar och våra föreställningar