Skolan som spelplats

Det är i sin vardagsmiljö, på förskolor och i skolor, som väldigt många barn får möta scenkonst. Här är scenkonsten gäst, på besök för att hänföra och skapa kontakt med den unga publiken, som själva inte har valt vad de ska få se. Vilka krav ställs på aktörerna, berättelsen och formspråket när en föreställning framförs i en miljö som egentligen är avsedd för något annat? Hur behöver skolorna jobba för att ge bästa möjliga förutsättningar för mötet? Och hur skapar vi hållbara strategier mellan parterna som kan fungera också under en pandemi? Skolan som spelplats utforskar frågor om hur vi kan ge barn bästa möjliga upplevelse av scenkonst där de möter den allra oftast - i skolan.

- Att Teatercentrum arrangerar Skolan som spelplats är både glädjande och viktigt. Vi är stolta över att meddela att Skolan som spelplats kommer att genomföras på Bibu 2022, säger Niklas Borefors, VD och verksamhetsledare för Bibu.  

Skolan som spelplats var ett temaspår som planerades för Bibu 2020, men som då fick ställas in till följd av pandemin. Nu är Teatercentrum igång med planeringsarbetet för temaspåret till Bibu 2022. Det är både genom föreställningar och seminarier som representanter från scenkonsten och skolan möts i temaspåret Skolan som spelplats, för att inspireras och utifrån sina olika perspektiv diskutera idéer, strategier och metoder för ett produktivt samarbete.

- Det handlar om att förmedla kvalitativ scenkonst för barn och unga och samtidigt värna arbetsmiljö och engagemang för både skolans och teaterns personal, säger Lena Gustafsson, nationell verksamhetsledare på Teatercentrum. Temat kan delas in i två övergripande frågeställningar, en kring det konstnärliga arbetet och en kring det praktiska mötet i skolmiljön. 

- Teatern besöker ett rum som vanligtvis fylls av andra aktiviteter med inneboende kollektiva och individuella beteenden och stämningar i väggarna. Skapandet av teater för skolrummet behöver ta hänsyn till detta, både i ett förberedande stadie och i spelande stund för att lyckas skapa publikkontakt och närvaro i rummet. Men det finns också ett ansvar hos skolan som mottagare i att ge bästa möjliga förutsättningar för mötet, säger Lena Gustafsson. 

Hon menar att diskussionen mellan skolan och teatern är ett långsiktigt samtal och att frågeställningarna är ständigt aktuella. Men med pandemin har nya utmaningar drabbat världen, skolan och scenkonsten.

- Kreativiteten har varit stor när det kommer till att lösa logistiska problem, och samarbetet mellan teatrar och skolor har kunnat upprätthållas med stor uppfinningsrikedom, säger Lena Gustafsson. Samtidigt har det varit väldigt krävande med ständig omplanering och nya anpassningar. Trots att skolan varit undantagen från de allmänna restriktionerna har många skolor varit helt stängda för utomstående. Mycket tid har fått läggas på att hitta alternativa lokaler och väldigt många föreställningar har skjutits upp och ställts in. Vilka anpassningar kommer att bli bestående? Vilka spår kommer pandemin att lämna efter sig i det konstnärliga och praktiska arbetet?  

- Efter mer än ett år av teater på avstånd, eller ingen teater alls, behöver vi arbeta ännu mer med relationen mellan teatern och dess publik och mötet mellan två professioner för att garantera barns tillgång till professionell scenkonst i skolan, fortsätter Lena Gustafsson. Det är viktigt för Teatercentrum att lyfta våra medlemmar och betydelsen av skolan som spelplats. Jag tror att temaspåret Skolan som spelplats kommer att vara minst lika relevant på Bibu 2022 som det skulle varit för den planerade biennalen 2020.

Foto: David Beecroft. Föreställning foto: Future Beats.