Forskning om barnkultur stärker barns status

Många barn ägnar flera timmar per dag åt kultur. Musik, litteratur, TV-program, film och digitala medier – barnkultur kan se väldigt olika ut. Men gemensamt för alla kanaler är att de påverkar barns utveckling. På Centrum för barnkulturforskning (CBK) vid Stockholms Universitet arbetas det dagligen med att främja ett kulturliv som får barn att växa och ta plats, både inom kulturen och i samhället. 

Barnkultur är ett brett begrepp där allt från graffitimålning och dataspel till teater och dansföreställningar ingår. Syftet med CBK:s verksamhet är att samla, sprida och främja forskning inom barnkulturens tvärvetenskapliga område. I år firar centrumet 40 år och Moa Wester, som är administrativ studierektor på CBK och ansvarig för samarbetet med Bibu, beskriver ett komplext men viktigt forskningsområde.  

- Det finns en inbyggd problematik i att det är vuxna som producerar kultur för barn, eftersom det görs med en föreställning om vad vuxna anser att barn behöver och vad som är lämpligt att visa. Idéerna om vad som är bra för barn att ta del av rymmer ofta en moralisk eller pedagogisk agenda. Är det exempelvis korrekt att låta vuxna röka i en barnbok, eller att visa barn som leker på en badbrygga utan flytväst. Får man ta upp barns sexualitet på scen, eller prata om självmord? Den här sortens frågor dyker ständigt upp i debatten om barnkultur. På CBK anser vi det viktigt att lyssna på hur barnen själva upplever olika scen- och konstintryck. Det är först när vi vet hur kulturen landar hos barn som vi kan förstå vad den har för potential och betydelse, säger Moa Wester. 

Synen på barn speglas i barnkultur
Det finns ett tydligt historiskt samband mellan barnkultur och samhällets syn på barn. Vad har visats, och vad har inte visats? Vilka barn har setts som förebilder i böcker och på teaterscener, och i vilka sammanhang vistas de? Dagens kulturutbud handlar exempelvis om barn på flykt, barns förhållande till nätet och frågor som rör klimatet. Medan helt andra ämnen var i fokus för tjugo år sedan. Enligt Moa Wester är det viktigt att barnkulturforskning analyserar och ifrågasätter nutida utbud och därmed skapar kunskap inför framtida produktioner. Men hon poängterar också forskningens betydelse för att höja barns status i samhället generellt.

- Barn är tyvärr en marginaliserad grupp i samhället. För att de ska bli fullvärdiga medborgare har de rätt till ett lika rikt och intresseväckande kulturliv som vuxna.  Dagens barn ägnar ofta flera timmar om dagen åt kultur i olika former och en stor del av deras eget kulturskapande sker på nätet. Genom att främja forskning inom såväl barnlitteratur som sociala medier, och visa att detta är viktigt, höjer vi därför barns status. Om ett Youtube-klipp har flera hundra tusen visningar hos barn och ungdomar måste vuxna intressera sig för det. Och fråga barnen vad det är som gör innehållet så bra. I stället för att avfärda det som ointressant, säger Moa Wester.

Spännande programpunkter på Bibu 
En biennal som sätter scenkonst för barn på kartan går helt i linje med CBK:s verksamhet. Under årets Bibu festival i Helsingborg är CBK därför stolt arrangör av fem programpunkter. Se schemat nedan. 

- Bibu manifesterar vikten av barnkultur och är ett uppskattat evenemang i branschen. Kulturvärlden är hård för alla att verka i. Men de som arbetar med barnkultur får ofta slita hårdast av alla. Att besöka Bibu och få ta del av den fantastiska scenkonst för barn och unga som skapas i vårt land är oerhört inspirerande, säger Moa Wester. 

CBK:s programpunkter under Bibu 2020:

Challenges, pranks och betalda samarbeten 
Unga influencers i dialog med sin omvärld.
Medverkande: Ylva Ågren, fil.dr. i barn-och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. 

Forskarstafett 
Aktuella barnkulturforskare presenterar pågående eller nyligen avslutade forskningsprojekt i form av miniföreläsningar. 
Medverkande: Karin Helander, professor i teatervetenskap, Malena Janson, fil. dr, film- och barnkulturforskare, Ylva Lorentzon, fil. dr, forskare vid CBK och Rebecca Brinch, fil. dr i teatervetenskap med flera.

Barns funderingar om klurigheter i ”När då då” 
Unga på Operans arbete med scenkonst för de yngsta skolbarnen. 
Medverkande: Margareta Aspán Fil. dr CBK/Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

Bibu-babbla med Centrum för barnkulturforskning
Bibu innebär dagar av många möten och maxade intryck. Vad tar vi med oss hem?
Under seminariet presenteras en enkel verktygslåda till analys av barnkultur.
MedverkandeMoa Wester, fil. mag barnkultur, verksam vid CBK och Ylva Lorentzon, fil. dr, forskare vid CBK

Att leka med staden
En föreläsning som tar utgångspunkt i hur subkulturella grupper närmar sig staden. 
Medverkande: Erik Hannerz, biträdande lektor i Sociologi vid Lunds universitet. 

Temaspåret FORSKNING är ett samarbete mellan Bibu och Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitetet.

Text: Anna Bergling

Temaspåret FORSKNING genomförs med stöd från Event in Skåne.

Publicerad: 2020-02-10