Hoppa till huvudinnehåll
Unga Klara

Unga Klara - Avantgardescenen välkomnas in i värmen

Vilda, vågade, vassa Unga Klara spelar nu i samma liga som drakarna Dramaten och Kungliga Operan – Sverige har fått en nationalscen för barn och unga. Men vad innebär det egentligen och hur ser framtiden ut?

Varför har då just Unga Klara utsetts till nationell scen? 
– Ja, man börjar med att ha 40 års erfarenhet av barn och ungdomsteater, säger Gustav Deinoff, som är konstnärlig ledare vid Unga Klara tillsammans med Farnaz Arbabi. Det är nog det viktigare argumentet, och det är Suzanne Ostens livsverk. Hennes gärning för barn- och ungdomsteater är enorm! Suzanne har fostrat en hel generation av barn-och ungdomsutövare och påverkat vad och hur vi spelar barnteater i Sverige. 

Unga Klara utmärks av att barnperspektivet alltid är i fokus och att en dialog förs med publiken, i varje produktion. Eller som kulturminister Alice Bah Kuhnke vid utnämnandet till nationell scen:
– Unga Klara är kända både nationellt och internationellt för sitt sätt att arbeta utforskande och nyskapande.

När Unga Klara startades vara Suzanne Osten ensam om att belysa svåra frågor för barn. Hon såg barns behov av konst, teater som inte är utbildning eller uppfostran. En av de första pjäserna var Medeas barn. Den handlade om skilsmässa – och vuxenvärlden rasade, den var olämplig för barn.  

– Barn förtjänar att bli tagna på allvar, understryker Gustav. Vi arbetar med angelägen scenkonst, om världen, livet och döden. Endast underhållning är inte intressant för oss, eller för vår publik. Nästan allt material är nyskrivet.

Från att ha varit en del av Stockholm stadsteater blev Unga klara en självständig fri teatergrupp 2009. Men Unga Klara var nedläggningshotad. 

–Det var allvarligt, berättar Gustav. Samtidigt gjorde Kulturrådet en utredning där man kom fram till att Unga Klara var en ”nationell och internationell angelägenhet”. Det sådde ett frö om en nationell teater.

2010 började arbetet med att bygga upp teatern igen. Unga Klara ombildades till ett aktiebolag, som ägs av en ideell förening, och fick visst stöd från stad, stat och några andra aktörer men sökte ständigt finansiering.  
– Vi försökte fortsätta vara Unga Klara och samarbetade med länsteatrar, fria grupper och Riksteatern. Men vi levde ur hand i mun.

Tillslut insåg politikerna att Unga Klara höll på att gå under och skapade en nationalscen för barn och unga. 
– Vår ekonomi är bättre, men inte avsevärt. Den stora skillnaden är kontinuiteten. Nu kan vi planera och har rent formellt en position i teaterlandskapet. 

Vad är då nationalscenens uppdrag?
–Regleringsbrevet säger ungefär att vi ska fortsätta att utveckla barn- och ungdomsteatern som specifik konstform på vår hemmascen, men också att vi ska vara aktiva i hela landet. Så nu är det viktigt att hitta en form för hur vi ska turnera. Nästa produktion är en samproduktion med Scenkonst Sörmland, och vi hoppas på fler samarbeten med teatrar ute i landet. På bibu håller vi ett seminarium där vi berätta var vi är och vad vi vill göra i framtiden.